Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar officiell statistik över kommunalvalet. Det centrala innehållet i statistiken är: partiernas röstetal och andelar fördelade på röster i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen, partiernas fullmäktigeplatser, kandidaternas röstetal och -andelar samt antalet invalda ledamöter efter parti, antalet röstberättigade och väljare efter kön samt antalet väljare efter kön.

På statistiksidan Kommunalval presenteras också analyser av kandidaternas och de invaldas bakgrund samt av väljarna.

Fr.o.m. år 2004 finns uppgifterna också efter röstningsområde i Statistikcentralens statistikdatabas StatFin.

1.2 Centrala begrepp
Allmänt

Vid kommunalval väljs ledamöter till kommunernas fullmäktige. I början av år 2021 fanns det 293 kommuner i Fastlandsfinland (och 16 i landskapet Åland).
Kommunalval förrättas enligt den kommunindelning som träder i kraft i början av valåret (2021) (indelningen i röstningsområden trädde i kraft 1.1.2021, på basis av de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata före 31.8.2020).
* Om kommunalval förrättas under året före det år då en ändring i kommunindelningen träder i kraft, ska valet förrättas i de kommuner som berörs av ändringen med iakttagande av den nya kommunindelningen.

Fullmäktige beslutar om antalet fullmäktigeledamöter som väljs i kommunen (kommunallagen 410/2015 16 §). Invånarantalet bestäms enligt de uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet vid utgången av den 30 november året före valåret.

Lagen om ändring av vallagen (563/2015) trädde i kraft 1.6.2015, då det finska namnet på valet ändrades och tiden för valförrättningen ändrades (Fr.o.m. 2012 från den fjärde söndagen i oktober vart fjärde år). Kommunalval förrättas vart fjärde år den tredje söndagen i april (9.4.2017). Om den tredje söndagen infaller på påskdagen eller söndagen efter påskdagen, är valdagen söndagen före påskdagen (Vallagen 563/2015 144 §). I kommunerna i landskapet Åland förrättas (www.val.ax) valet också vart fjärde år, men vid en annan tidpunkt än i Fasta Finland, nästa gång i oktober 2019 (www.val.ax) .

Vallagstiftning

Den första lagen om kommunalval gavs år 1917. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Bestämmelserna om kommunalvalen ingår i nämnda lag och i kommunallagen 410/2015.

Lagen om ändring av vallagen (563/2015) trädde i kraft 1.6.2015, då det finska namnet på valet ändrades och tiden för valförrättningen ändrades från oktober till april. Kommunalval förrättas vart fjärde år den tredje söndagen i april. Om den tredje söndagen infaller på påskdagen eller söndagen efter påskdagen, är valdagen söndagen före påskdagen (Vallagen 563/2015 144 §).I kommunerna i landskapet Åland förrättas val www.val.ax också vart fjärde år ( nästa gång i oktober 2023), men vid en annan tidpunkt än i Fastlandsfinland.

Kommunalvalet förrättas enligt gällande vallag (uppdaterad vallag http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980714 ), närmare info på Justitieminiseriets webbplats www.vaalit.fi och www.finlex.fi, vallag (714/1998). År 2000 var det för första gången möjligt att förhandsrösta utomlands i kommunalval.

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes fastställdes 14.12.2017 och trädde i kraft 1.11.2018. Brevröstningen användes för första gången i riksdagsvalet 2019 och därefter i Europaparlamentsvalet 2019. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen (RP 101/2017 rd).

Ändringen av vallagen (1223/2018) innehöll vissa ändringar av teknisk natur, bl.a. en ändring av tidtabellen för beslut om indelning i röstningsområden och möjlighet att skicka rösträttsanmälan (meddelandekort) till de röstberättigade i elektronisk form;

Ändringen av vallagen (1132/2019) hade samband med inrättandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 1.1.2020.

Den 6 mars 2021 meddelades att kommunalvalet 2021 flyttas fram på grund av hälsosäkerhetsrisker med anknytning till coronaviruspandemin (COVID-19).

För framflyttningen av kommunalvalet krävdes en ändring av vallagen (RP 33/2021, GrUB 4/2021, RSv 31/2021), lag om senareläggning av 2021 års kommunalval 256/2021 fastställdes 29.3.2021.

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

  • Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

  • Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

  • Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren överhuvudtaget har utövat sin rösträtt, hör dock inte till valhemligheten.

  • Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

  • Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

  • Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Ett undantag är brevröstning som inte sker i närvaro av en valmyndighet. När brevröstningen förrättas ska väljaren kalla in två vittnen att närvara som undertecknar en försäkran om att röstningen har skett med bevarande av valhemligheten och med respekt för valfriheten.

  • Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid kommunalval är:

varje person som senast på valdagen fyllt 18 år och som är

  1. finsk medborgare eller medborgare i en annan EU-medlemsstat eller isländska eller norsk medborgare, vars hemkommun kommunen i fråga är (23.4.2021) den 51:a dagen före valdagen; eller

  2. medborgare i en annan stat och vars hemkommun kommunen i fråga är (23.4.2021) den 51:a dagen före valdagen och som har haft hemkommun i Finland utan avbrott två år räknat från den 51:a dagen, eller

  3. personer som är anställda inom EU eller i en internationell organisation i Finland, och familjemedlemmar till sådana personer, och som är bosatta i kommunen 23.4.2021 den 51:a dagen före valdagen förutsatt att personers uppgifter på begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet och skriftligen har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att de önskar utöva sin rösträtt i kommunalvalet senast (22.4.2021) den 52:a dagen före valdagen.

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare ( obs! inte rösträtt i kommunalvalet ) och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes trädde i kraft 1.11.2018. Brevröstningen användes för första gången i riksdagsvalet 2019 och därefter i Europaparlamentsvalet 2019.

Valbarhet och kandidatuppställning
Valbarhet
  1. har kommunen som hemkommun

  2. har rösträtt i kommunalval i någon kommun och

  3. inte står under förmynderskap

Bestämmelser om begränsningar för valbarhet finns i 72 § i kommunallagen.

Valbarheten bestäms i regel enligt samma tidtabell som i personens rösträttskommun, dvs. enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen (i kommunalvalet 2021 fredagen 23.4.2021). Om en person flyttar till en annan kommun efter detta datum blir personen valbar i den nya kommunen.

Det finns ingen lagstadgad tidpunkt för när en kandidats valbarhet fastställs men i praktiken måste uppgiften om kandidatens hemkommun vara klar senast på den 32:a dagen före valdagen (i kommunalvalet 2021 fredagen 14.5.2021 *skärtorsdagen 13.5.2021), då centralvalnämnden behandlar och träffar avgöranden om kompletteringar i kandidatansökningarna. Beslut som gäller kandidatens hemkommun fattas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Kandidatuppställning

Vid kommunalvalen kan kandidater ställas upp av

  1. partier, som införts i partiregistret

  2. röstberättigade som har bildat en valmansförening

Varje parti kan ställa upp högst en och en halv gång så många kandidater i kommunen som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas. Till exempel om det i en kommun utses 27 fullmäktigeledamöter kan ett parti ha högst 40 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund. Partier som bildat valförbund får dock ställa upp sammanlagt högst lika många kandidater som det högsta antalet kandidater för ett enskilt parti.

För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat krävs minst 10 röstberättigade personer i kommunen. I kommuner där invånarantalet vid utgången av november året före valåret är högst 1 500, får en valmansförening bildas av minst tre röstberättigade. I kommuner där antalet invånare är 1 501–2 000, får en valmansförening bildas av minst fem röstberättigade. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas.

Partier eller valmansföreningar ska ge in sina kandidatlistor (kandidatansökan) till kommunens centralvalnämnd på den 40:e dagen före valdagen (senast 9.3.2021 före klockan 16, kan kompletteras fram till 4.5.2021). Anmälan om valförbund och gemensamma listor ska lämnas till centralvalnämnden inom samma tidsfrist.

Centralvalnämnden i varje kommun tillkännager senast 1.3.2021 (den 48:e dagen före valdagen) till vem, vilka dagar och vid vilka klockslag samt på vilken plats kandidatansökningar och anmälningar tas emot.

Den kommunala centralvalnämnden kontrollerar kandidatlistorna, speciellt för att säkerställa att kandidaterna är valbara, och fastställer kandidatuppställningen på 31:a dagen före valdagen (14.5.2021). Centralvalnämnden gör upp en sammanställning av kandidatlistorna i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor tas upp i utlottad ordning. För varje kandidat antecknas i sammanställningen ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn och titel, yrke eller syssla. Sammanställningen av kandidatlistorna finns bl.a. i valbåsen.

Antalet fullmäktigeledamöter varierar enligt antalet invånare i kommunen (enligt uppgift som gäller vid utgången av den 30 november året före valåret).

Kommunlagen 410/2015 16§ ”Om fullmäktige inte fattar något beslut om antalet ledamöter i fullmäktige, ska det i lagen angivna minimiantalet ledamöter väljas. Om fullmäktige fattar beslut om ett större antal ledamöter än minimiantalet eller om ett tidigare beslut ändras, ska justitieministeriet underrättas om detta före utgången av året före valåret Fullmäktiges beslut om antalet ledamöter får verkställas innan det har vunnit laga kraft. Beslutet får dock inte börja verkställas, om förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten.”

Enligt 16 § i kommunallagen 410/2015 ska dock minst följande antal ledamöterna väljas:

Antalet ledamöter enligt antalet invånare i kommunen

Antal invånare Antal
ledamöter
i fullmäktige
minst
                     högst 5 000 13
                 5 001 - 20 000 27
               20 001 - 50 000 43
             50 001 - 100 000 51
           100 001 - 250 000 59
          250 001 - 500 000 67
                   fler än 500 000 79
Rösträttsregister

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar den 46:e dagen före valdagen ett register över de röstberättigade (rösträttsregister). I rösträttsregistret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret upprättas på basis av de uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet 23.4.2021.

Rösträttsregistret är offentligt framlagt i magistraterna fr.o.m. den 41:a dagen före valdagen (dvs. fr.o.m. 3.5.2021). Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24:e dagen före valdagen (20.5.2021) en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, adressen till röstningsstället och kontaktinformationen till valmyndigheten. Ur rösträttsregistret skrivs senare ut vallängder för valdagens röstningsställen. Rättelseyrkanden som gäller rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16:e dagen före valdagen (28.5.2021).
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgör rättelseyrkandena senast 25.5.2021.

Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12:e dagen före valdagen, dvs. tisdagen 25.5.2021 klockan 12.

Röstning

Den röstberättigade kan rösta antingen

  1. under förhandsröstningstiden eller

  2. på valdagen, på söndagen (13.6.2021)

Förhandsröstningen i Finland förrättas (26.5–8.6.2021) på allmänna förhandsröstningsställen, på anstalter och som hemmaröstning under vissa förutsättningar. Allmänna förhandsröstningsställen i Finland är av kommunen bestämda ämbetsverk, postkontor och övriga ställen.

Förhandsröstning i utlandet förrättas (2.6–5.6.2021) i finska beskickningar och deras verksamhetsställen och på finska fartyg (kan inledas redan 25.5.2021).

Allmänna förhandsröstningsställen i utlandet är de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som har förordnats genom förordning av statsrådet. Varje röstberättigad får rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands på finska beskickningar. På beskickningarna kan vem som helst som är röstberättigad i kommunalvalet rösta oberoende av i vilket land eller i vilken kommun han eller hon bor. Rösta på beskickningar kan sålunda röstberättigade som t.ex. är på semester eller stationerade i utlandet.

På valdagen kan den röstberättigade rösta enbart på röstningsstället i sitt eget röstningsområde. Väljaren behöver inte ha någon särskild orsak för att kunna rösta på förhand, utan han eller hon kan fritt välja mellan att rösta på förhand och på valdagen.

Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade
Resultatuträkningen i kommunalvalet
Räkning av förhandsrösterna

Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, klockan 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid räkningen av förhandsröster strävas det efter att resultatet av förhandsröstningen ska vara klart senast klockan 20, efter detta kan man publicera preliminära uppgifter.

Räkning av rösterna på valdagen

Direkt efter att vallokalerna stängs klockan 20 inleder valnämnderna den preliminära räkningen av valdagens röster. Valnämnden öppnar valurnan, räknar röstsedlarna och antecknar varje kandidats röstetal i ett särskilt valprotokoll. Därefter meddelar valnämnden omedelbart den kommunala centralvalnämnden kandidaternas röstetal, dvs. valresultatet, i röstningsområdet i fråga.

Centralvalnämnden inför resultaten i det centraliserade räkningssystemet i justitieministeriets valdatasystem. Slutligen lägger valnämnden röstsedlarna i ett paket, förseglar paketet och skickar det till centralvalnämnden före klockan 9 på måndagen.

Fastställande av valresultatet

Vid fastställandet av valresultatet tillämpas det s.k. d´Hondtska systemet, i vilket man i den första fasen av uträkningen av valresultatet räknar det totala antalet röster för varje enskild grupp i valkretsen, dvs. för

  • ett (enskillt) parti som inte tillhör något valförbund

  • ett valförbund

  • en gemensam lista samt

  • en valmansförening som inte tillhör någon gemensam lista

Partier som ingått valförbund behandlas således som en grupp, likaså valmansföreningar som inte tillhör en gemensam lista.
I den andra fasen ställs kandidaterna i varje grupp i rangordning på basis av antalet röster de fått.

I den tredje fasen tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den enligt rangordningen första kandidaten som jämförelsetal får gruppens hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare.

Slutligen ställs alla kandidater i en kommun i rangordning på grundval av jämförelsetalen och utifrån denna lista utses till ledamot i fullmäktige lika många kandidater som väljs i kommunen.

Tillkännagivande av det preliminära valresultatet

Det preliminära valresultatet blir klart redan på valdagskvällen. När vallokalerna stängs klockan 20 offentliggörs resultatet av förhandsröstningen som överförts till valdatasystemet. Därefter överförs valnämndernas preliminära uträkningar till valdatasystemet allt efter som de blir klara under valdagskvällen. Vanligen är hela det preliminära valresultatet klart senast klockan 23.

Kontrollräkning och fastställande av valresultatet

På måndagen klockan 9 dagen efter valdagen börjar valkretsnämnderna kontrollräkningen av röstsedlarna. Valresultatet ska vara klart följande onsdag 16.6.2021 klockan 18, då valkretsnämnderna fastställer det slutliga valresultatet i valkretsarna.

Mandatperioden för de fullmäktige som väljs år 2021 börjar 1.9.2021 och varar till utgången av maj 2025.

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I början av år 2021 är antalet kommuner i Fastlandsfinland 293 (och på Åland 16).

I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, kommuner och kommunbaserade indelningar). Kommunalval förrättas enligt den kommunindelning som träder i kraft i början av valåret (2021) (indelningen i röstningsområden trädde i kraft 1.1.2021, på basis av de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata före 31.8.2020).

Enligt 23 § 1 mom. i kommunstrukturlagen (1698/2009) ska kommunalval som förrättas under året före det år då en ändring av kommunindelningen träder i kraft förrättas med iakttagande av den nya kommunindelningen. Detta gäller alltså de ändringar i kommunindelningen som träder i kraft 1.1.2022. Enligt motiveringarna för regeringens proposition (RP 268/2014 rd) ska statsrådet i dessa fall fatta beslut om ändring av en kommunindelning senast före utgången av året (dvs. år 2020) före valåret.

I början av år 2021 anslöts Honkajoki (099) kommun till Kankaanpää stad (214), valkretsen var oförändrat Satakunta (04). Nurmes (541) och Valtimo (911) sammanslogs till Nurmes (541) i början av år 2020, valkretsen var oförändrat Savolax-Karelen (09).

I början av år 2021 överfördes fem kommuner till ett annat landskap:
Kuhmois (291) överfördes från Mellersta Finland till Birkaland – valkretsen ändrades från Mellersta Finland (11) till Birkalands valkrets (07)
Itis (142) från Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Tavastlands valkrets (06)
Jorois (171) från Södra Savolax till Norra Savolax – valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Savolax-Karelens valkrets (09)
Heinävesi från Södra-Savolax till Norra Savolax – valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Savolax-Karelens valkrets (09)
Storkyro från Österbotten till Södra Österbotten

I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen som görs en gång om året och på den information om tätortsbefolkningen som fås på basis av den.

Begreppet tätort: En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Definitionen av tätort baserar sig på Finlands miljöcentrals (SYKE) definitioner som har gjorts med hjälp av geografisk information, där man använt byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250m x 250m– rutmaterial.

  1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

  2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

  3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Klassificeringar som använts

Statistikcentralens kommunindelning, valkrets, kommun, röstningsområde, parti (som finns införda i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, bosättningsland.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i kommunalvalet 2021 (19/21) :

  • Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

  • Centern i Finland (CENT)

  • Samlingspartiet (SAML)

  • Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

  • Kristdemokraterna i Finland (KD)

  • Gröna förbundet (GRÖNA)

  • Vänsterförbundet (VÄNST)

  • Sannfinländarna (SAF)

  • Liberalpartiet - Frihet att välja (LIBE)

  • Piratpartiet (Piratp.)

  • Djurrättspartiet (EOP)

  • Medborgarpartiet (KP)

  • Feministiska partiet (Femin.p.)

  • Blå framtid (SIN)

  • Finska Folket först (SKE)

  • Rörelse nu (LIIKE)

  • Öppna Partiet (AP)

  • Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

  • Kristallpartiet (KRIP)

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur Justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statens statistikväsen ska enligt statistiklagen (280/2004 ändr. 261/2013) sörja för att statistik över samhällsförhållandena och deras utveckling framställs för allmänt bruk. Lagen om Statistikcentralen (24.1.1992/48) visar att uppgiften hör till Statistikcentralen .

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem, som består av fem delsystem. De är:

  1. Basdata- och röstningssystemet med uppgifter om bl.a. valkrets, kommun och röstningsområdesindelningen, valmyndigheterna och röstningställena (registret över röstningsställen) som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningställen på valdagen;

  2. Parti- och kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun, parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personteckning (14.5.2021). Kandidatsystemet innehåller även partiregistret;

  3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen (23.4.2021) före valdagen. Röstregistret upprättas skilt för varje val. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personteckning, valkrets, hemkommun, och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen (23.4.2021) före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft klockan 12 den 12:e dagen (25.5.2021) före valdagen. Rösträttsregistret används på alla förhandsröstningsställen och alla som förhandsröstat antecknas i det. Efter förhandsröstningen skrivs vallängderna, som ska finnas på vallokalerna på valdagen, ut ur registret. Rösträttsregistret kan dock också användas på vallokalerna på valdagen istället för vallängderna. Efter valet förstörs uppgifterna i rösträttsregistret.

  4. Det centralisedare resultatsräkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

  5. Resultattjänsten (Statistik- och datatjänstsystemet), med hjälp av vilken uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundanalys av kandidater och invalda

I samband med valstatistiken produceras också en bakgrundsanalys av de röstberättigade, partiernas kandidater och de invalda. Individpopulationen av röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister (uppgifterna tagna ur befolkningsdatasystemet 23.4.2021), kandidaterna i Justitieministeriets kandidatregister. Personernas bakgrundsuppgifter som sammanslagits i dessa register baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.

I analysen har de röstberättigade, kandidaterna och de invalda fullmäktigeledamöterna beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2018–2020. Nyare uppgifter än detta var inte tillgängliga. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Valkrets

När det gäller kandidaterna är valkretsen i analysen den valkrets där personen kandiderar. När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om valkrets på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Personer vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) är födda utomlands klassificeras som personer med utländsk bakgrund på grundval av härkomst. Uppgiften är från år 2020.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av personens ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

  • sysselsatta

  • arbetslösa

  • 0–14 -åringar

  • studerande, skolelever

  • pensionärer

  • beväringar, civiltjänstgörare

  • övriga utanför arbetskraften

Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2019.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier

  • gift/sambo med barn

  • ensamförsörjare

  • par utan barn

  • ensamboende

  • hemmaboende barn

  • annan

Till gift/sambo med barn räknas alla äkta makar eller sambor samt personer i registrerat partnerskap, med egna och/eller partners barn som bor hemma. Par utan barn är gifta/sambor samt personer i registrerat partnerskap som inte har barn. Med hemmaboende barn avses personer som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen. Gruppen "Annan" innehåller sådana personer utan familj som bor tillsammans med andra personer (t.ex. en ensam mor/far som bor tillsammans med sitt barns familj), bostadslösa och anstaltsbefolkning. Ensamboende utan familj hör till klassen "Ensamboende".

Uppgiften om familjeställning är från år 2020.

Antal barn

I analysen har antalet biologiska barn och adoptivbarn använts som barnantal för en person. Uppgiften är från år 2020.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på andra stadiet har 12 års utbildning. Sådana utbildningar är t.ex. studentexamina samt 3-åriga yrkesinriktade grundexamina, som också ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad tilläggsutbildning. I denna granskning ingår de i samma klass som examina på andra stadiet.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sådana sjukskötarexamina som avlagts vid läroanstalter före yrkeshögskolereformen.

För högre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter utbildning på andra stadiet. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. högre yrkeshögskoleexamina, magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister.

Uppgifterna i analysen är från år 2019.

Disponibla penninginkomster

De disponibla penninginkomsterna omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner med anknytning till anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den kalkylerade bostadsinkomsten är den viktigaste. Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten disponibel penninginkomst.

Uppgiften är från år 2019.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

Dubbelt medborgarskap

En person kan vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 2003/359 och medborgarskapsförordningen 1985/699). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår hen i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår hen i statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket hen kommit till Finland. Medborgarskapet bestäms enligt det land som utfärdat passet. En person kan ha flera eller inget medborgarskap. Innehav av främlingspass godkänns också som medborgarskap.

Skattepliktiga inkomster

Med vissa undantag är alla inkomster som erhålls i pengar eller som förmån med penningvärde skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga är inte t.ex. vissa socialbidrag, dagpenningar och ersättningar. Sådana är t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och utkomststöd. Skattepliktiga är inte heller bl.a. stipendier och understöd från offentliga samfund.

Yrke

Yrket har granskats med hjälp av Yrkesklassificeringen 2010, som beskriver samhällets yrkesstruktur.

Uppgiften är från år 2018.

Socioekonomisk ställning

Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren.

Klassificeringen av socioekonomisk ställning är följande:

  • Företagare

  •    Jord- och skogsbruksföretagare

  •    Företagare, inte jord- och skogsbruk

  • Högre tjänstemän

  • Lägre tjänsteman

  • Arbetare

  • Okänd

Uppgiften är från år 2018.

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn.

Klassificeringen är följande:

  • Den privata sektorn (inkl. aktiebolag med statlig majoritet)

  • Staten

  • Kommun

  • Annat eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister.

Uppgiften är från år 2018.

3. Felfrihet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i den preliminära statistiken.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna, publiceras så snart som möjligt på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Kommunalval. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från och med år 2004) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Kommunalval finns offentliggöranden, tidsserietabeller och tabeller över det aktuella valet tillgängliga på tre språk (finska, svenska och engelska). Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Om kommunalval förrättas under året före det år då en ändring i kommunindelningen träder i kraft, ska valet förrättas i de kommuner som berörs av ändringen med iakttagande av den nya kommunindelningen. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 2000. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Kommunalval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1921.

Kommunsammanslagningar i kommunalvalen 1976–2021

Upplöst kommun Namnet på den nya eller
den utvidgade kommun
Tidpunkt
07 Tavastland läns norra vk 07 Tavastland läns norra vk
   852 Tottijärvi    536 Nokia 1.1.1976 
02 Nylands läns vk 02 Nylands läns vk
   756 Snappertuna    835 Ekenäs 1.1.1977 
   836 Ekenäs lk    835 Ekenäs 1.1.1977
   034 Bromarv, del    842 Tenola 1.1.1977
   034 Bromarv, del    835 Ekenäs 1.1.1977
03 Åbo läns södra vk 03 Åbo läns södra vk  
   222 Karjala    503 Mynämäki 1.1.1977
06 Tavastland läns södra vk 06 Tavastland läns södra vk  
   760 Somerniemi    761 Somero 1.1.1977
08 Kymmene läns vk 08 Kymmene läns vk
   201 Karhula    285 Kotka 1.1.1977
   311 Kymmene    285 Kotka 1.1.1977
12 Vasa läns vk 12 Vasa läns vk
   621 Purmo    599 Pedersöre lk 1.1.1977
   990 Esse    599 Pedersöre lk 1.1.1977
   203 Karleby    272 Karleby 1.1.1977
14 Uleåborg läns vk 14 Uleåborg läns vk
   206 Kajana lk    205 Kajana 1.1.1977
02 Nylands läns vk 02 Nylands läns vk
   540 Nummi    540 Nummi-Pusula 1.1.1981
   622 Pusula    540 Nummi-Pusula 1.1.1981
03 Åbo läns södra vk 03 Åbo läns södra vk
   432 Lokalahti    895 Nystad 1.1.1981
03 Åbo läns norra vk 03 Åbo läns norra vk
   238 Keikyä    988 Äetsä 1.1.1981
   253 Kiika    988 Äetsä 1.1.1981
08 Kymmene läns vk 08 Kymmene läns vk
   539 Nuijamaa    405 Villmanstrand 1.1.1989
02 Nylands vk 02 Nylands vk
   842 Tenala    835 Ekenäs 1.1.1993
03 Åbo södra vk 03 Åbo södra vk
   209 Kaland    895 Nystad 1.1.1993
04 Åbo nprra vk 04 Åbo nprra vk
   685 Raumo lk    684 Raumo 1.1.1993
13 Mellersta Finlands vk 13 Mellersta Finlands vk
   274 Konginkangas    992 Äänekoski 1.1.1993
   787 Säynätsalo    179 Jyväskylä 1.1.1993
02 Nylands vk 02 Nylands vk
   427 Lojo    444 Lojo 1.1.1997
   428 Lojo kommun    444 Lojo 1.1.1997
   612 Borgå    638 Borgå 1.1.1997
   613 Borgå lk    638 Borgå 1.1.1997
06 Tavastlands vk 06 Tavastlands vk
   088 Heinola    111 Heinola 1.1.1997
   089 Heinolan lk    111 Heinola 1.1.1997
09 Södra Savolax vk 09 Södra Savolax vk
   014 Anttola    491 S:t Michel 1.1.2001
   492 S:t Michels lk    491 S:t Michel 1.1.2001
13 Mellersta Finlands vk 13 Mellersta Finlands vk
   299 Kuorevesi    182 Jämsä 1.1.2001
14 Uleåborgs vk 14 Uleåborgs vk
   841 Temmes    859 Tyrnävä 1.1.2001
08 Kymmene vk 08 Kymmene vk
   917 Veckelax    075 Fredrikshamn 1.1.2003
14 Uleåborgs vk 14 Uleåborgs vk
   582 Pattijoki    678 Brahestad 1.1.2003
09 Södra Savolax vk 09 Södra Savolax vk
   184 Jäppilä    640 Pieksänmaa 1.1.2004
   594 Pieksämäki lk    640 Pieksänmaa 1.1.2004
   937 Virtasalmi    640 Pieksänmaa 1.1.2004
03 Egentliga Finlands vk 03 Egentliga Finlands vk
   431 Loimaa kommun    430 Loimaa 1.1.2005
   219 Karinainen    636 Pöytyä 1.1.2005
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   293 Kullaa    886 Ulvsby 1.1.2005
07 Birkaland vk 07 Birkaland vk
   730 Sahalahti    211 Kangasala 1.1.2005
08 Kymmene vk 08 Kymmene vk
   728 Saari    580 Parikkala 1.1.2005
   891 Uukuniemi    580 Parikkala 1.1.2005
10 Norra Savolax vk 10 Norra Savolax vk
   919 Vehmersalmi    297 Kuopio 1.1.2005
   212 Kangaslampi    915 Varkaus 1.1.2005
11 Norra Karelens vk 11 Norra Karelens vk
   251 Kiihtelysvaara    167 Joensuu 1.1.2005
   856 Tuupovaara    167 Joensuu 1.1.2005
   943 Värtsilä    848 Tohmajärvi 1.1.2005
12 Vasa vk 12 Vasa vk
   589 Peräseinäjoki    743 Seinäjoki 1.1.2005
15 Lapplands vk 15 Lapplands vk
   699 Rovaniemi lk    698 Rovaniemi 1.1.2006
13 Egentliga Finlands vk 13 Egentliga Finlands vk
   490 Mietois    503 Mynämäki 1.1.2007
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   266 Kodisjoki    684 Raumo 1.1.2007
07 Birkaland vk 07 Birkaland vk
   439 Luopioinen    635 Pälkäne 1.1.2007
   772 Suodenniemi    912 Vammala 1.1.2007
   864 Toijala    020 Akaa 1.1.2007
   928 Viiala    020 Akaa 1.1.2007
   932 Viljakkala    980 Ylöjärvi 1.1.2007
07 Birkalands vk 07 Birkalands vk
   443 Längelmäki (del)    562 Orivesi 1.1.2007*
07 Birkalands vk 13 Mellersta Finlands vk
   443 Längelmäki (del)    182 Jämsä 1.1.2007*
   *I valstatistikens tidsserietabeller och i jämförelsen med valet år 2004 är Längelmäki i sin helhet sammanslagen med Jämsä.  
09 Södra Savolax vk 09 Södra Savolax vk
   085 Haukivuori    491 S:t Michel 1.1.2007
   640 Pieksänmaa    593 Pieksämäki 1.1.2007
12 Vasa vk 12 Vasa vk
   944 Vörå    945 Vörå-Maxmo 1.1.2007
   479 Maxmo    945 Vörå-Maxmo 1.1.2007
13 Mellersta Finlands vk 13 Mellersta Finlands vk
   774 Suolahti    992 Äänekoski 1.1.2007
   770 Sumiainen    992 Äänekoski 1.1.2007
14 Uleåborgs vk 14 Uleåborgs vk
   292 Kuivaniemi    139 Ii 1.1.2007
   940 Vuolijoki    205 Kajana 1.1.2007
   708 Ruukki    748 Siikajoki 1.1.2007
13 Mellersta Finlands vk 13 Mellersta Finlands vk
   415 Leivonmäki    172 Joutsa 1.1.2008
02 Nylands vk 02 Nylands vk
   737 Sammatti    444 Lojo 1.1.2009
   220 Karis    710 Raseborg 1.1.2009
   606 Pojo    710 Raseborg 1.1.2009
   835 Ekenäs    710 Raseborg 1.1.2009
03 Egentliga Finlands vk 03 Egentliga Finlands vk
   602 Pikis    202 S:t Karins 1.1.2009
   006 Alastaro    430 Loimaa 1.1.2009
   482 Mellilä    430 Loimaa 1.1.2009
   017 Askainen    481 Masku 1.1.2009
   419 Lemu    481 Masku 1.1.2009
   705 Rymättylä    529 Nådendal 1.1.2009
   485 Merimasku    529 Nådendal 1.1.2009
   920 Velkua    529 Nådendal 1.1.2009
   636 Pöytyä    636 Pöytyä 1.1.2009
   979 Yläne    636 Pöytyä 1.1.2009
   906 Vahto    704 Rusko 1.1.2009
   040 Dragsfjärd    322 Kimitoön 1.1.2009
   243 Kimito    322 Kimitoön 1.1.2009
   923 Västanfjärd    322 Kimitoön 1.1.2009
   101 Houtskär    445 Väståboland 1.1.2009
   150 Iniö    445 Väståboland 1.1.2009
   279 Korpo    445 Väståboland 1.1.2009
   533 Nagu    445 Väståboland 1.1.2009
   573 Pargas    445 Väståboland 1.1.2009
   073 Halikko    734 Salo 1.1.2009
   252 Kiikala    734 Salo 1.1.2009
   259 Kisko    734 Salo 1.1.2009
   308 Kuusjoki    734 Salo 1.1.2009
   501 Muurla    734 Salo 1.1.2009
   586 Bjärnå 1.1.2009
   587 Pertteli    734 Salo 1.1.2009
   734 Salo    734 Salo 1.1.2009
   776 Suomusjärvi    734 Salo 1.1.2009
   784 Finby    734 Salo 1.1.2009
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   262 Kiukainen    050 Eura 1.1.2009
   913 Vampula    102 Huittinen 1.1.2009
   406 Lappi    684 Raumo 1.1.2009
06 Tavastlands vk 06 Tavastlands vk
   083 Hauho    109 Tavastehus 1.1.2009
   210 Kalvola    109 Tavastehus 1.1.2009
   401 Lammi    109 Tavastehus 1.1.2009
   692 Renko    109 Tavastehus 1.1.2009
   855 Tuulos    109 Tavastehus 1.1.2009
07 Birkalands vk 07 Birkalands vk
   506 Mänttä    508 Mänttä-Vilppula 1.1.2009
   933 Vilppula    508 Mänttä-Vilppula 1.1.2009
   493 Mouhijärvi    790 Sastamala 1.1.2009
   912 Vammala    790 Sastamala 1.1.2009
   988 Äetsä    790 Sastamala 1.1.2009
   303 Kuru    980 Ylöjärvi 1.1.2009
08 Kymmene vk 08 Kymmene vk
   044 Elimäki    286 Kouvola 1.1.2009
   163 Jaala    286 Kouvola 1.1.2009
   286 Kouvola    286 Kouvola 1.1.2009
   306 Kuusankoski   286 Kouvola 1.1.2009
   754 Anjalankoski    286 Kouvola 1.1.2009
   909 Valkeala    286 Kouvola 1.1.2009
   173 Joutseno    405 Villmanstrand 1.1.2009
09 Södra Savolax vk 09 Södra Savolax vk
   741 Savonranta    740 Nyslott 1.1.2009
11 Norra Karelens vk 11 Norra Karelens vk
   045 Eno    167 Joensuu 1.1.2009
   632 Pyhäselkä    167 Joensuu 1.1.2009
12 Vasa vk 12 Vasa vk
   414 Lehtimäki    005 Alajärvi 1.1.2009
   004 Alahärmä    233 Kauhava 1.1.2009
   233 Kauhava    233 Kauhava 1.1.2009
   281 Kortesjärvi    233 Kauhava 1.1.2009
   971 Ylihärmä    233 Kauhava 1.1.2009
   315 Kelviå    272 Karleby 1.1.2009
   429 Lohteå    272 Karleby 1.1.2009
   885 Ullava    272 Karleby 1.1.2009
   175 Jurva    301 Kurikka 1.1.2009
   544 Nurmo    743 Seinäjoki 1.1.2009
   743 Seinäjoki    743 Seinäjoki 1.1.2009
   975 Ylistaro    743 Seinäjoki 1.1.2009
13 Mellersta Finlands vk 13 Mellersta Finlands vk
   182 Jämsä    182 Jämsä 1.1.2009
   183 Jämsänkoski    182 Jämsä 1.1.2009
   179 Jyväskylä    179 Jyväskylä 1.1.2009
   180 Jyväskylä lk    179 Jyväskylä 1.1.2009
   277 Korpilahti    179 Jyväskylä 1.1.2009
   633 Pylkönmäki    729 Saarijärvi 1.1.2009
14 Uleåborgs vk 14 Uleåborgs vk
   247 Kestilä    791 Siikalatva 1.1.2009
   603 Piippola    791 Siikalatva 1.1.2009
   617 Pulkkila    791 Siikalatva 1.1.2009
   682 Rantsila    791 Siikalatva 1.1.2009
   973 Ylikiiminki    564 Uleåborg 1.1.2009
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   609 Björneborg    609 Björneborg 1.1.2010
   537 Normark    609 Björneborg 1.1.2010
14 Uleåborg vk 14 Uleåborg vk
   208 Kalajoki    208 Kalajoki 1.1.2010
12 Vasa vk 14 Uleåborg vk
   095 Himanka    208 Kalajoki 1.1.2010
08 Kymmene vk 08 Kymmene vk
   405 Villmanstrand    405 Villmanstrand 1.1.2010
   978 Ylämaa    405 Villmanstrand 1.1.2010
02 Nylands vk 02 Nylands vk
   434 Lovisa    434 Lovisa 1.1.2010
   424 Liljendal    434 Lovisa 1.1.2010
   585 Pernå    434 Lovisa 1.1.2010
   701 Strömfors    434 Lovisa 1.1.2010
06 Tavastlands vk 06 Tavastlands vk
   015 Artsjö    560 Orimattila 1.1.2011
   560 Orimattila    560 Orimattila 1.1.2011
10 Norra Savolax vk 10 Norra Savolax vk
   227 Karttula    297 Kuopio 1.1.2011
   297 Kuopio    297 Kuopio 1.1.2011
   916 Varpaisjärvi    402 Lapinlahti 1.1.2011
   402 Lapinlahti    402 Lapinlahti 1.1.2011
07 Birkaland vk 07 Birkaland vk  
   289 Kuhmalahti    211 Kangasala 1.1.2011
   211 Kangasala    211 Kangasala 1.1.2011
   310 Kylmäkoski    020 Akaa 1.1.2011
   020 Akaa    020 Akaa 1.1.2011
12 Vasa vk 12 Vasa vk
   945 Vörå-Maxmo    946 Vörå 1.1.2011
   559 Oravais    946 Vörå 1.1.2011
03 Egentliga Finland vk 03 Egentliga Finland vk  
   445 Väståboland    445 Pargas 1.1.2012
12 Vasa vk 12 Vasa vk
   863 Töysä    010 Alavus 1.1.2013
   942 Lillkyro    905 Vasa 1.1.2013
02 Nyland vk 02 Nyland vk
   223 Karislojo    444 Lojo 1.1.2013
   540 Nummi-Pusula    444 Lojo 1.1.2013
09 Södra-Savolax vk 09 Södra-Savolax vk
   246 Kerimäki    740 Nyslott 1.1.2013
   618 Punkaharju    740 Nyslott 1.1.2013
14 Uleåborg vk 14 Uleåborg vk
   084 Haukipudas    564 Uleåborg 1.1.2013
   564 Uleåborg 1.1.2013
   564 Uleåborg    564 Uleåborg 1.1.2013
   567 Oulunsalo    564 Uleåborg 1.1.2013
   972 Yli-ii    564 Uleåborg 1.1.2013
11 Norra Karelen vk 11 Norra Karelen vk
   248 Kesälahti    260 Kitee 1.1.2013
10 Norra Savolax vk 10 Norra Savolax vk
   534 Nilsiä    297 Kuopio 1.1.2013
09 Södra Savolax vk 09 Södra Savolax vk
   696 Ristiina    491 S:t Michel 1.1.2013
08 Kymmene vk 09 Södra Savolax vk
   775 Suomenniemi    491 S:t Michel 1.1.2013
14 Uleåborg vk 14 Uleåborg vk
   926 Vihanti    678 Brahestad 1.1.2013
04 Satakunta vk 07 Birkaland vk
   254 Kiikoinen    790 Sastamala 1.1.2013
10 Norra Savolax vk 09 Savolax- Karelens vk
   297 Kuopio    297 Kuopio 1.1.2015
   476 Maaninka    297 Kuopio 1.1.2015
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   609 Björneborg    609 Björneborg 1.1.2015
   413 Lavia    609 Björneborg 1.1.2015
03 Egentliga Finlands vk 03 Egentliga Finlands vk
   423 Lieto    423 Lieto 1.1.2015
   838 Tarvasjoki    423 Lieto 1.1.2015
10 Vasa vk 10 Vasa vk
   164 Jalasjärvi    301 Kurikka 1.1.2016
06 Tavastlands vk 06 Tavastlands vk
   283 Hämeenkoski    098 Hollola 1.1.2016
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   319 Kjulo    783 Säkylä 1.1.2016
06 Tavastlands vk 06 Tavastlands vk  
   532 Nastola    398 Lahtis 1.1.2016
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   442 Luvia    051 Euraåminne 1.1.2017
09 Savolax-Karelens vk 09 Savolax-Karelens vk
   174 Juankoski    297 Kuopio 1.1.2017
09 Savolax-Karelens vk 09 Savolax-Karelens vk
   911 Valtimo    541 Nurmes 1.1.2020
08 Sydöstra Finlands vk 09 Savolax-Karelens vk  
   090 Heinävesi    090 Heinävesi 1.1.2021
04 Satakunta vk 04 Satakunta vk
   099 Honkajoki    214 Kankaanpää 1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk 06 Tavastlands vk
   142 Iitti    142 Iitti 1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk 09 Savolax-Karelens vk
   171 Jorois    171 Jorois 1.1.2021
11 Mellersta Finlands vk 07 Birkalands vk
   291 Kuhmoinen    291 Kuhmoinen 1.1.2021

Kommuner som bytt valkrets och valkretsarnas namnändringar i kommunalvalen 1976-2021

Valkrets före ändringen Ny valkrets Tidpunkt
06 Tavastlands läns södra vk 03 Åbo läns södra vk 1990
   761 Somero    761 Somero
06 Tavastlands läns södra vk 06 Tavastlands läns norra vk 1990
   310 Kylmäkoski    310 Kylmäkoski  
   864 Toijala    864 Toijala  
   908 Valkeakoski    908 Valkeakoski  
   928 Viiala    928 Viiala  
04 Åbo läns norra vk 06 Tavastlands läns norra vk 1993
   108 Tavastkyro    108 Tavastkyro  
   143 Ikalis    143 Ikalis  
   250 Kihniö    250 Kihniö  
   493 Mouhijärvi    493 Mouhijärvi  
   581 Parkano    581 Parkano  
   932 Viljakkala    932 Viljakkala  
02 Nylands vk 06 Tavastlands vk 1998
   015 Artsjö    015 Artsjö  
   560 Orimattila    560 Orimattila  
03 Egentliga Finlands vk 04 Satakunta vk 1998
   266 Kodisjoki    266 Kodisjoki  
04 Satakunta vk 07 Birkalands vk 1998
   772 Suodenniemi    772 Suodenniemi  
   912 Vammala    912 Vammala  
   988 Äetsä    988 Äetsä  
06 Tavastlands läns vk 07 Birkalands vk 1998
   887 Urjala    887 Urjala  
09 S:t Michels vk 06 Tavastlands vk 1998
   081 Hartola    081 Hartola  
   111 Heinola    111 Heinola  
   781 Sysmä    781 Sysmä  
09 Södra Savolax vk 10 Norra Savolax vk 2002
   212 Kangaslampi    212 Kangaslampi  
04 Satakunta vk 07 Birkaland vk 2005
   619 Punkalaidun    619 Punkalaidun  
Ändringen av vallagen (271/2013) 1.9.2013 tillämpas för första gången i riksdagsvalet 2015 (19.4.2015), Kymmene (08) och Södra Savolax (09) valkretsar sammanslogs till en ny valkrets Sydöstra Finlands valkrets (ny 08) samt Norra Savolax (10) och Norra Karelens (11) valkretsar till en ny valkrets Savolax-Karelens valkrets (ny 09). Valkretsarnas nummer ändras löpande.
08 Kymmene vk 08 Sydöstra Finlands vk 1.9.2013/1.1.2015
   075 Fredrikshamn    075 Fredrikshamn  
   142 Iitti    142 Iitti  
   153 Imatra    153 Imatra  
   285 Kotka    285 Kotka  
   286 Kouvola    286 Kouvola  
   405 Villmanstrand    405 Villmanstrand  
   416 Lemi    416 Lemi  
   441 Luumäki    441 Luumäki  
   489 Miehikkälä    489 Miehikkälä  
   580 Parikkala    580 Parikkala  
   624 Pyttis    624 Pyttis  
   689 Rautjärvi    689 Rautjärvi  
   700 Ruokolahti    700 Ruokolahti  
   739 Savitaipale    739 Savitaipale  
   831 Taipalsaari    831 Taipalsaari  
   935 Virolahti    935 Virolahti  
09 Södra Savolax vk 08 Sydöstra Finlands vk 1.9.2013/1.1.2015
   046 Enonkoski    046 Enonkoski  
   090 Heinävesi    090 Heinävesi  
   097 Hirvensalmi    097 Hirvensalmi  
   171 Jorois    171 Jorois  
   178 Juva    178 Juva  
   213 Kangasniemi    213 Kangasniemi  
   491 S:t Michel    491 S:t Michel  
   507 Mäntyharju    507 Mäntyharju  
   588 Pertunmaa    588 Pertunmaa  
   593 Pieksämäki    593 Pieksämäki  
   623 Puumala    623 Puumala  
   681 Rantasalmi    681 Rantasalmi  
   740 Nyslott    740 Nyslott  
   768 Sulkava    768 Sulkava  
10 Norra Savolax vk 09 Savolax-Karelens vk 1.9.2013/1.1.2015
   140 Idensalmi    140 Idensalmi  
   174 Juankoski    174 Juankoski  
   204 Kaavi    204 Kaavi  
   239 Keitele    239 Keitele  
   263 Kiuruvesi    263 Kiuruvesi  
   297 Kuopio    297 Kuopio 1.1.2015
   402 Lapinlahti    402 Lapinlahti  
   420 Leppävirta    420 Leppävirta  
   476 Maaninka    297 Kuopio 1.1.2015
   595 Pielavesi    595 Pielavesi  
   686 Rautalampi    686 Rautalampi  
   687 Rautavaara    687 Rautavaara  
   749 Siilinjärvi    749 Siilinjärvi  
   762 Sonkajärvi    762 Sonkajärvi  
   778 Suonenjoki    778 Suonenjoki  
   844 Tervo    844 Tervo  
   857 Tuusniemi    857 Tuusniemi  
   915 Varkaus    915 Varkaus  
   921 Vesanto    921 Vesanto  
   925 Vieremä    925 Vieremä  
11 Norra Karelens vk 09 Savolax-Karelens vk 1.9.2013/1.1.2015
   146 Ilomants    146 Ilomants  
   167 Joensuu    167 Joensuu  
   176 Juuka    176 Juuka  
   260 Kitee    260 Kitee  
   276 Kontiolahti    276 Kontiolahti  
   309 Outokumpu    309 Outokumpu  
   422 Lieksa    422 Lieksa  
   426 Liperi    426 Liperi  
   541 Nurmes    541 Nurmes  
   607 Polvijärvi    607 Polvijärvi  
   707 Rääkkylä    707 Rääkkylä  
   848 Tohmajärvi    848 Tohmajärvi  
   911 Valtimo    911 Valtimo  
08 Sydöstra Finlands vk 09 Savolax-Karelens vk  
   090 Heinävesi    090 Heinävesi 1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk 06 Tavastlands vk  
   142 Iitti    142 Iitti 1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk 09 Savolax-Karelens vk  
   171 Jorois    171 Jorois 1.1.2021
11 Mellersta Finlands vk 07 Birkaland vk  
   291 Kuhmoinen    291 Kuhmoinen 1.1.2021

Ändringar i valkretsarnas namn och/eller nummer i kommunalvalen 1976-2021

Ändrad valkrets Valkretsens nya namn Tidpunkt
01 Helsingfors stads vk 01 Helsingfors vk 1997
02 Nylands läns vk 02 Nylands vk 1997
03 Åbo läns södra vk 03 Egentliga Finlands vk 1997
04 Åbo läns norra vk 04 Satakunta vk 1997
06 Tavastlands läns södra vk 06 Tavastlands vk 1997
07 Tavastlands läns norra vk 07 Birkalands vk 1997
08 Kymmene läns vk 08 Kymmene vk 1997
09 S:t Michels läns vk 09 S:t Michels vk 1997
10 Norra Karelens läns vk 11 Norra Karelens vk 1997
11 Kuopio läns vk. 10 Kuopio vk 1997
12 Mellersta Finlands läns vk 13 Mellersta Finlands vk 1997
13 Vasa läns vk 12 Vasa vk 1997
14 Uleåborgs läns vk 14 Uleåborgs vk 1997
15 Lapplands läns vk 15 Lapplands vk 1997
09 S:t Michels vk 09 Södra Savolax vk. 2002
10 Kuopio vk 10 Norra Savolax vk 2002
08 Kymmene vk 08 Sydöstra Finlands vk 2013/2015
09 Södra Savolax vk 08 Sydöstra Finlands vk 2013/2015
10 Norra Savolax vk 09 Savolax-Karelens vk 2013/2015
11 Norra Karelens vk 09 Savolax-Karelens vk 2013/2015
12 Vasa vk 10 Vasa vk 2013/2015
13 Mellersta Finlands vk 11 Mellersta Finlands vk 2013/2015
14 Uleåborgs vk 12 Ulåborgs vk 2013/2015
15 Lapplands vk 13 Lapplands vk 2013/2015

7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor ( www.vaalit.fi ). Justitieministeriets statistik över förhandsröstande avviker från Statistikcentralens statistik över förhandsröstande, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

  • Justitieministeriet räknar antalet förhandsröstande av antalet röstberättigade

  • Statistikcentralen räknar antalet förhandsröstande av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbplats.


Källa: Kommunalvalet 2021, bakgrundsanalys av kandidater och de invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala


Uppdaterad 24.06.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. fastställt valresultat 2021, Kommunalval, kvalitetsbeskrivning . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2021/04/kvaa_2021_04_2021-06-24_laa_001_sv.html